Judiska terrorister, rabbiners påverkan och betydelsen av texttolkning

I denna artikel granskas vad som driver dagens religiösa judiska terrorister, att inte bara förstöra annans egendom utan till och med mörda oskyldiga människor. Vi ställer oss också frågan hur det är ställt med rabbiner som genom att skapa ett hatfyllt klimat sporrar ett sådant beteende. Till hjälp tar vi en refererad vänsterjournalist, Chaim Levinson, som jobbar åt den israeliska tidningen Haaretz och som har undersökt just den här saken närmare.

Med hans resultat i åtanke, funderar vi vidare, med hjälp av Rabbi Jonathan Sacks senaste bok, på vad det kan finnas för djupare orsaker till denna terrorism. Temat påbjuder också att vi inkluderar en del av Sacks tänkande om tolkningen av sakrala texter. Det visar sig att avsevärda fientligheter kan uppstå mellan människor, om denna process inte sker eftertänksamt. Likaså visar det sig att det just där också finns sekulära paralleller.

Om toleransen av tolerans

Låt oss först minnas Svenonien, landet som precis som Sverige är både litet, idylliskt, tolerant och grönt. Men till skillnad från Sverige ligger ju Svenonien på upp-och-ned-sidan av jordklotet och är därför lite lagom upp och ned. Svenonien har ju mest styrts av Vänstarna men då och då också av Orgerna. Med tiden blev landet allt mer tolerant, så tolerant att all kritik kunde uppfattas som ohövligt och intolerant. Trots att det precis som i Sverige rådde demokrati och total yttrandefrihet i Svenonien, kunde befolkningen där, till skillnad från här, i praktiken inte längre ha synpunkter på någonting överhuvudtaget. Eftersom Svenonien ändå liknar Sverige blev nästan allt det viktiga ändå gjort. Däremot blev hela tiden lite mer lämnat ogjort. Med tiden tog människor ändå mod till sig och framförde sin kritik om att ett och annat som hade blivit sagt inte hade blivit gjort. Men också om att det såg ut som om allt mindre i framtiden skulle bli gjort.

Så en dag dök Raketernas parti upp. Raketerna började visserligen kritisera Vänstarna och Orgerna för att inte sköta Svenonien på rätt sätt. Men Raketerna hade, vilket de allra flesta visste, ingen aning om vad det var som var fel och än mindre visste de vad som borde göras för att rätta till saken. Skulle Raketernas politik ha provats hade den visat sig vara ogenomförbar. Men trots att Raketerna inte hade något att komma med, hade deras uppdykande en mycket märklig effekt. Den stigande mängden uppgifter som inte blev gjorda i landet Svenonien kunde från och med denna tidpunkt fortsätta öka men nu utan att någon tyckte att det var särskilt viktigt. Det viktiga var istället Raketernas existens – den utsågs som överordnad allt annat.

Låt oss nu bli mer teoretiska och zooma in på en detalj: det gränslöst populära begreppet tolerans. Enligt den auktoritativa World Value Studies påstås Sverige vara världens mest toleranta land. Samtidigt har det i mina funderingar en tid stått klart att det har hänt något märkligt med tolerans så som det används idag. Istället för att mena vad man skulle anta att begreppet betyder, används det istället i debatten för att skilja ”vi” från ”de”. Det visar sig att syftet är att hålla samman gruppen.

Identitetspolitik eller utbildningspolitik?

Judar har ofta blivit anklagade för att bedriva identitetspolitik. S.k. hovjudar och judiska bankirer, påstods genom att låna ut pengar till furstar och stater skulle ha varit intresserade av och till och med ha utövat verklig politisk makt, allt i syfte att gynna den egna gruppen. Så gick tankarna hos dem som trodde att alla tänker som de själva. Verkligheten kunde dock inte ligga längre bort från sanningen än så. Judar var tills sent 1800-tal både helt ointresserade av och inkompetenta när det gällde politik. Därefter gjordes taffliga försök som mest syftade till att försöka bli som andra. Däremot har judar i olika tider och i olika omfattning som grupp värnat sin egen identitet för att på det sättet få ett skydd mot assimilering. Detta har dock också inneburit svårigheter som man har fått ta konsekvenserna av; konsekvenser som inte sällan har varit synnerligen uppoffrande att bära.

Att av omgivningen tvingas bära den nivån av konsekvenser som förföljelser innebär är givetvis fullständigt horribelt oetiskt. Jag vill dock i denna artikel hävda att det faktiskt också är oetiskt att trots självvald separation, av andra kräva konsekvensfrihet för egna val. Identitetsfrågan behöver återigen privatiseras och våra ansträngningar att utveckla samhället behöver allt mer akut läggas på det gemensammas bästa. En huvudfråga visar sig vara hur vi ska få Sveriges havererade utbildningssystem på fötter – men även här står identitetstänkandet i vägen.

För mig tycks den etiska frågan klar

(Uppdaterad 6/9-2015 06:32)

För mig tycks den etiska frågan klar.

Vi har en skyldighet att rädda liv, skydda liv samt hjälpa och stödja de nödställda. De objektivt mest hjälpbehövande, och därför ofta tysta, går före de som skriker högre men kanske har ett lägre omedelbart hjälpbehov. Hjälpen kan utformas på många sätt men den måste alltid göras utan tidsfördröjning. Den politiska debatten om långsiktiga lösningar får därför aldrig fördröja oss. Däremot tar det ibland tid att organisera arbetet, både tankemässigt och konkret men den tiden måste hållas så kort som möjlig. Vidare…

Att filma olyckor istället för att hjälpa offer, en upplevelsefråga?

Betänkt följande scenario hämtad från en ledarkröninka av Susanne Birgersson i GP den 21/8 2015, Någon drunknar och du filmar.

… en 15-årig pojke var nära att drunkna. Folk på platsen struntade i räddningspersonalens anmodan om hjälp, även de upptagna av att filma kalabaliken med sina mobiltelefoner.

Artikeln innehåller fler exempel med liknande skeende. Vad kan vara orsaken till mänskornas beteende? 

TV4 tar bort avsnitt, exempel på moralstyrning

Länk: TV4 tar bort Israel-avsnitt

I min förra bloggartikel, Yttrandefrihet, respekt och moral – en enkel pendelrörelsemodell, beskrev jag hur yttrandefrihet, syftande till individualisering och därmed separation, liksom moral, syftande till sammanhållning genom begränsning, båda i slutänden leder till våldsspiraler. För att förhindra varandra att spåra ur pågår en ständig pendelrörelse som bildar en åsiktskorridor. I den artikeln presenterade jag dock inga exempel – de är ju så många. Men igår träffade jag på följande, som också råkar beröra massförtal av judar.

Yttrandefrihet, respekt och moral – en enkel pendelrörelsemodell

150222 20:56: Sista stycket förtydligat

En del av mitt arbete med mellanmänsliga konflikter handlar om att förstå åsiktsbildning och hur vi umgås med det reella, det rationella och det transcendenta. I denna artikel tänkte jag kort ta upp långvariga infekterade debatter i vars centrum ligger frågan om yttrandefrihet och moral. Debatten rör frågor såsom etnicitet, identitet, invandring, religion, extremism, solidaritet m fl, men jag tänkte lämna det aktuella för det principiella och använda ett girardianskt inifrån- och utifrånperspektiv.

1. Ann-Charlotte Matteus: ”Det är jag som är åsiktskorridoren” och
2. Anne Heberlein: ”Hantera yttrandefriheten bättre”
3. Lars Vilks: ”Heberlein tummar förrädiskt på yttrandefriheten”

Fukuyama, lag och ordning och liberal demokrati

Det finns ingen genväg till demokrati skriver, enligt SvDs understreckare från den 12/11-2014, Francis Fukuyama i sin nya bok där han reviderar sin tidigare, i dagens ljus, något misslyckade framtidsförutsägelse om ”att ingen politisk ideologi eller styresmodell hade en chans att konkurrera med den liberala demokratin och att därför mänsklighetens samhälleliga utveckling (”historien”) hade nått ett slags ändpunkt”. Minns jag rätt ansåg han att just Sveriges utveckling skulle ha nått mänsklighetens fulländning.

Flera demokratiindex visar att den liberala demokratin inte har fortsatt sin utbredning. Frågan som ställs här är hur man ska se på detta faktum.

Serious games applicerat i fostran till motstånd

Min man har en fil. kand. i spelutveckling. Vi diskuterar då och då ett område inom spelutveckling som kallas serious games och hur denna typ av speltekniker skulle kunna hjälpa unga att överbrygga det motstånd som ibland bjuder den unge när det gäller kunskapsinlärning. Spelutvecklingen har dock inte kommit så långt och de psykologiska mekanismerna som lockar till nöjesspelande, tycks inte enkelt kunna överföras till pluggande. Ämnet är också föremål för forskning.

I nedanstående exempel ser vi en variant av serious games, ett fostrande strategisk spel. Det syftar både till att fostra ungdomar till ett önskat begär (eng. desire) och till att ge ungdomar den påstådda vinnande strategin för att å spelutvecklarens vägnar tillfredsställa detta begär. Ämnet är motstånd för senare befrielse.

Arabisk/islamisk kultur. I elden, ur askan, vad kommer?

Anmälan av artikeln ”The Barbarians Within Our Gates. Arab civilization has collapsed. It won’t recover in my lifetime.”
Av HISHAM MELHEM
September 18, 2014

Varför är vi människor den mest konfliktbenägna och destruktionsbenägna arten på planeten jorden? Den girardianska antropologiska teoribildning som är är den som jag finner mest trovärdig, sannolikgör att religioners och kulturers enda syfte är att stävja mellanmänskliga konflikter så att de inte förstoras till samhällsförstörande våldsspiraler. Historiskt finns det mängder av exempel på hur kulturer går under, upplöses och spårlöst försvinner när de efter initialt stora framgångar med tiden degenererar i sin huvuduppgift.

Ett fenomen som i detta sammanhang har stuckit ut, i alla fall det senate dryga halvseklet, är de, på grund av kulturellt svårkontrollerade rivaliteter, uppkomna våldsspiraler som på ett eller annat sätt kan kopplas till arabisk/islam som kultur.