Om judefientlighet och Israelkritik

[Utkast]

[Uppdaterad 140815 10:07]

En central fråga för judar när man begrundar arvet efter Hitlerismen, är den kamp som har uppstått om innebörden i begreppen judefientlighet/antisemitism. Den spiraliserande argumentationen handlar ytterst om vem som har rätt till tolkningsföreträde av begreppen.

Judar anklagas sedan decennier för att åsätta etiketter såsom antisemitism och antisemit i syfte att försvara sig mot vad kritikerna anser vara berättigad kritik mot dem. Det påstås vara frågan om ett debattknep som judar använder för att undvika kritik mot sin egen folkgrupp.

Men vem har egentligen tolkningsföreträde om förföljelse? Auktoritativa intellektuella som för egna  syften politiskt uppviglar folkdomstolen/mobben/förföljarna/den allmänna opinionen eller de som behöver stå ut med sin omvärlds behov av att av interna skäl ständigt behöva en syndabock?

Syndabocksmekanismen: Israeldebatt kontra Dreyfus-försvararna

Ibland får jag frågan om vad man kan göra för judar och mot judefientlighet/antisemitism. Frågan är inte alltid, men inte heller sällan, kopplad till frågan om Israel. Här redogör jag för min syn på vad man kan göra.

Analys av Falu Fredskör Palestinakonsert 111120 – Muren rasar

Blev igår varse detta stycke från november 2011 som jag av principiella skäl tycker det är värt att analysera närmare. Den intresserade uppmanas att först se stycket några gånger och därefter läsa min analys.

Falu Fredskör Palestinakonsert 111120 – Muren rasar

Varför politiskt bistånd till palestinaaraberna skadar mer än gör nytta

Syftet med artikeln är att förklara fenomenet politiskt bistånd i sammanhanget av svårigheterna att komma till en fredsuppgörelse mellan Israel och de palestinska arabernas faktiska två ledarskap. Den svenska politiken och debatten fokuserar helt och hållet på Israel som den som inte vill göra nödvändiga eftergifter för att ett fredsavtal ska kunna undertecknas. Vad tycks förbises är att ett felaktigt utformat politisk bistånd, trots givarens vilja om det motsatta, aktivt kan förhindra en utveckling mot det givaren önskar sig. Artikeln visar att en sådan situation de facto har uppstått genom Sveriges och EU:s bistånd till de palestinska regimerna.

Godmorgon världen! anmäld för partiskhet

Bojkotthot oroar Israel – Godmorgon, världen!

Har idag anmält ovanstående inslag från dagens Godmorgon världen. Min anmälan innehåller följande text:

”Inslaget är obalanserat och partiskt av följande skäl.

Svenska kyrkans nygamla ”uppdrag”: Att förfölja judar

Att kyrkor tar på sig uppdrag i namn av det godhet är allom väl bekant. Vi är vana vid att många kyrkor bedriver olika biståndsprojekt utomlands. Man ser det också som en integrerat uppdrag att hjälpa människor på hemmaplan som är i själslig och ibland också materiell nöd.

Men nu har det unika inträffat att Svenska kyrkan officiellt har erkänt att man istället för att man på sitt egna uppdrag bekämpar fientlighet och hat mot judar, vilket vore det naturliga efter århundraden av kyrkligt hatprat, bekämpar judar i Israel på uppdrag.

Svenska kyrkan, ”Varför sätta fokus just på Israel?”

Uppdaterat 140121 med TV4-intervju.

Med stort nöje ber jag att få anmäla den utmärkta artikeln ”Varför sätta fokus just på Israel?”  i Sydsvenskan av ordföranden för Samfundet Sverige-Israel lokalförbund i Stockholm, Ulf Öfverberg. Kan bara hålla med.

En av de frågor som ställs i artikeln är varför Svenska Kyrkan bara riktar sin bojkott mot Israel. Ur ett sekulärt perspektiv är denna fråga extremt berättigad. Men nu är ju inte Svenska Kyrkan ett sekulärt organ utan ett teologiskt. Eller?

Enkla fakta om BDS-kampanjen

BDS, är en engelsk akronym som översatt betyder för bojkott, avinvestering och sanktioner. Bojkotten är såväl en konsumentbojkott som den är en akademisk och  konstnärlig bojkott.

Kampanjen, som initialt sägs ha stötts av ”över 170 palestinska organisationer”, startades 2005 av det palestinaarabiska ledarskapet i samband med Israels uppförande av den ovan beskrivna skyddsbarriären, vilken försvårade Oslo-kriget (”andra inifadan”). För att travestera Clausewitz skulle man kunna säga att BDS-kampanjen är en fortsättning på den väpnade konflikten men med andra medel.

En central del av retoriken är att förknippa Israel med Sydafrikas apartheid-system. Bojkotten liknas också vid den av ANC begärda bokotten mot det dåtida Sydafrika. Israel sägs t ex vara en apartheid- eller apartheidliknande stat med olika rätt och rättstillämpning för araber och judar. Bojkotten sägs ska pågå ända tills dess att Israel ”rättar sig efter internationell lag och palestinska rättigheter”. (Israel avvisar sådana och liknande anklagelser såsom ogrundade.)

Deltagande organisationer kan vara stora NGO:er med mycket pengar, små organisationer med radikala, inte sällan vänsterradikala åsikter, kyrkliga grupper samt fackföreningar. Finansieringen av BDS-kampanjen kommer främst från EU, olika länders regeringar, olika stiftelser samt religiösa samfund och organisationer.

I Sverige förknippas BDS-rörelsen främst med Palestinagrupperna och lokalgrupper liksom med Svenska kyrkan och medorganisationer.

För den som vill veta mer:

BDS-kampanjens introduktion

Granskning av BDS-kampanjen av NGO-monitor

Svenska kyrkan, problemet med judarna och BDS-kampanjen.

Artikeln går igenom Svenska kyrkans officiell skäl för sitt deltagande i och pådrivande av aktiv Israel-kritik och sannolikgör att dessa inte är de verkliga skälen.

Artikeln uppdaterades 131229 med en faktaruta om BDS-rörelsen

Judehatet i Egypten, en ny förklaring

Israel har sedan 1979 ett fredsavtal med Egypten. Samtidigt är spridningen av hatiska budskap mot judar virulent. Många förklaringar har givits. Här är en med bakgrund i spelteorin som hävdar att Egypten förlorar stort ekonomiskt på att stävja företeelsen.