Wallströms inställda Arabförbundstal, några nedslag

150312, Har gjort några förtydliganden.

Låt mig börja med att säga att jag finner den saudiska positionen när det gäller kvinnors och andra minoritetsgruppers samhällsställning fullständigt oförenlig med både min egen och med judisk etisk uppfattning. Etik-ämnet kräver dock en ordentlig fördjupning som jag avser att återkomma till vid ett annat tillfälle.

Låt oss kort börja med det som står i SvD artikel 10/3-2015 och för att därefter gå över till att analysera utrikesministerns icke hållna tal.

SvD: Arabförbundet fördömer Wallströms uttalanden om mänskliga rättigheter

TV4 tar bort avsnitt, exempel på moralstyrning

Länk: TV4 tar bort Israel-avsnitt

I min förra bloggartikel, Yttrandefrihet, respekt och moral – en enkel pendelrörelsemodell, beskrev jag hur yttrandefrihet, syftande till individualisering och därmed separation, liksom moral, syftande till sammanhållning genom begränsning, båda i slutänden leder till våldsspiraler. För att förhindra varandra att spåra ur pågår en ständig pendelrörelse som bildar en åsiktskorridor. I den artikeln presenterade jag dock inga exempel – de är ju så många. Men igår träffade jag på följande, som också råkar beröra massförtal av judar.

Sverigedemokraterna, judarna och Israel

Att Sverigedemokraterna skulle vara ett fascistiskt parti motsägs att det mesta av seriös forskning (se t ex Forskarna är eniga – SD är inte fascister, FoF 9/12 2014). Varför är denna fråga då viktig? Jo, om vi bara ökar volymen men inte kvalitén i våra analyser riskerar vi att tänka i fel banor vilket kan leda till att vi drar fel slutsatser och i nästa led att vi handlar fel.

Björn Söders uttalande om judar och identitet är dock ändå djupt problematiska. Inte främst för att de kan kopplas till just fascism utan istället för det han skriver i sin helt egna förklaring vilket bottnar i Sverigedemokraterna människosyn. Med anledning av debatten i olika medier kring judar och samer tror jag att följande aspekter är värda att beaktas.

Moraliska allianser och principen om våld som föder våld

Uppdaterad 141231: Har fördjupat stycket om moraliska allianser.

Brottslingen Joker och räddaren Batman i filmen The Dark Knight Rises har analyserats på olika sätt. I den här artikeln tänkte jag beröra triangeln Joker, Batman och befolkningens i staden Gotham ifrågasatta moral. Tänkte också att jämföra skeendet med en gammal grekisk myt om pestsmittan i Ephesus samt att fundera över hur den moraliska kampen om det acceptabla våldet tycks kunna manipuleras för egna syften.

Fukuyama, lag och ordning och liberal demokrati

Det finns ingen genväg till demokrati skriver, enligt SvDs understreckare från den 12/11-2014, Francis Fukuyama i sin nya bok där han reviderar sin tidigare, i dagens ljus, något misslyckade framtidsförutsägelse om ”att ingen politisk ideologi eller styresmodell hade en chans att konkurrera med den liberala demokratin och att därför mänsklighetens samhälleliga utveckling (”historien”) hade nått ett slags ändpunkt”. Minns jag rätt ansåg han att just Sveriges utveckling skulle ha nått mänsklighetens fulländning.

Flera demokratiindex visar att den liberala demokratin inte har fortsatt sin utbredning. Frågan som ställs här är hur man ska se på detta faktum.

Serious games applicerat i fostran till motstånd

Min man har en fil. kand. i spelutveckling. Vi diskuterar då och då ett område inom spelutveckling som kallas serious games och hur denna typ av speltekniker skulle kunna hjälpa unga att överbrygga det motstånd som ibland bjuder den unge när det gäller kunskapsinlärning. Spelutvecklingen har dock inte kommit så långt och de psykologiska mekanismerna som lockar till nöjesspelande, tycks inte enkelt kunna överföras till pluggande. Ämnet är också föremål för forskning.

I nedanstående exempel ser vi en variant av serious games, ett fostrande strategisk spel. Det syftar både till att fostra ungdomar till ett önskat begär (eng. desire) och till att ge ungdomar den påstådda vinnande strategin för att å spelutvecklarens vägnar tillfredsställa detta begär. Ämnet är motstånd för senare befrielse.

Hur antisemitism skylls på judars oförrätter, ett upplysningsantisemitiskt perspektiv

Uppdaterat 141225: Om Jesus som påstått boende i Palestina.

---

Den 9/10-2014 sände SvT Debatt med bl a Mona Sahlin (S), regeringens nationella samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, Lars Adaktusson (KD-EU), Ilya Meyer om erkännandet av en Palestinsk stat. I ordväxlingen med Adaktusson erkände Mona Sahlin spridningen av judehat i området. Men Sahlin kontrade med att Israel också hade begått oförrätter.

I artikeln kommer jag att sannolikgöra att sekulära ideologier och social vetenskap med hjälp av begreppet oförrätter förnekar den del av dagens judefientlighet som inte går att förknippa med nationalsocialism förknippade strömningar. Kommer också att visa hur detta hänger samman med en tidigare inte särskilt uppmärksammad form av antisemitism, upplysningsantisemitismen.

Arabisk/islamisk kultur. I elden, ur askan, vad kommer?

Anmälan av artikeln ”The Barbarians Within Our Gates. Arab civilization has collapsed. It won’t recover in my lifetime.”
Av HISHAM MELHEM
September 18, 2014

Varför är vi människor den mest konfliktbenägna och destruktionsbenägna arten på planeten jorden? Den girardianska antropologiska teoribildning som är är den som jag finner mest trovärdig, sannolikgör att religioners och kulturers enda syfte är att stävja mellanmänskliga konflikter så att de inte förstoras till samhällsförstörande våldsspiraler. Historiskt finns det mängder av exempel på hur kulturer går under, upplöses och spårlöst försvinner när de efter initialt stora framgångar med tiden degenererar i sin huvuduppgift.

Ett fenomen som i detta sammanhang har stuckit ut, i alla fall det senate dryga halvseklet, är de, på grund av kulturellt svårkontrollerade rivaliteter, uppkomna våldsspiraler som på ett eller annat sätt kan kopplas till arabisk/islam som kultur.

”är judar”

[Ändrat rubriken]
[Lagt till Anne Bayefskys tal vid FN, Sept. 8, 2014]

Den akademiska och också allmänt accepterade definition av judefientlighet och antisemitism är fientlighet mot judar därför att de är judar. Artikeln granskar det besvärligaste ledet i den här definitionen, det led som ständigt tycks vara svårt att förstå men som frågan ändå i alla tider tycks kretsa kring: är judar.

Är det t ex sannolikt att vi bara kan byta ut är judar till någonting vad som helst t.ex. är skräddare och får samma effekt? Om inte, vad är det som gör denna anklagelse unik? Varifrån kommer den alls och vad ska vi dra för slutsatser av den?

Om judefientlighet och Israelkritik

[Utkast]

[Uppdaterad 140815 10:07]

En central fråga för judar när man begrundar arvet efter Hitlerismen, är den kamp som har uppstått om innebörden i begreppen judefientlighet/antisemitism. Den spiraliserande argumentationen handlar ytterst om vem som har rätt till tolkningsföreträde av begreppen.

Judar anklagas sedan decennier för att åsätta etiketter såsom antisemitism och antisemit i syfte att försvara sig mot vad kritikerna anser vara berättigad kritik mot dem. Det påstås vara frågan om ett debattknep som judar använder för att undvika kritik mot sin egen folkgrupp.

Men vem har egentligen tolkningsföreträde om förföljelse? Auktoritativa intellektuella som för egna  syften politiskt uppviglar folkdomstolen/mobben/förföljarna/den allmänna opinionen eller de som behöver stå ut med sin omvärlds behov av att av interna skäl ständigt behöva en syndabock?