Maciej Zaremba: Hur kunde Sverige utarma sin lärarkår?

Ja, det är vad det hela tiden har handlat om.

”I ett land som tror sig avkristnat men där väckelsen bara slumrar under ytan är det mycket effektivt att antyda att den som är av radikalt annan åsikt (kanske sig själv ovetande) går det ondas ärenden. Dylika argument vinner kanske inte debatter, men de skapar ett klimat som avskräcker vettiga människor från att ta till orda. Och då kan en ganska liten grupp trosvissa få oproportionellt stort inflytande.”

”Medan de som varnade för att ”reformpedagogiken” (låt barnen söka kunskap själva) skulle haverera skolan fick veta att det nog var sadisten Caligula som var deras ideal.”

”Och tänk, det lyckades. Sverige tappade huvudet. Några accepterade den falska motsättningen mellan kunskap och frihet. Andra vägrade att delta i en debatt där de först måste förklara att de inte är barnaplågare. Ännu andra fann det klokast att inte framstå som alltför oresonliga.”

Min fråga är om vi har lärt oss något för framtiden.

Läs och begrunda: Hur kunde Sverige utarma sin lärarkår?

Judehatet i Egypten, en ny förklaring

Israel har sedan 1979 ett fredsavtal med Egypten. Samtidigt är spridningen av hatiska budskap mot judar virulent. Många förklaringar har givits. Här är en med bakgrund i spelteorin som hävdar att Egypten förlorar stort ekonomiskt på att stävja företeelsen.

Problemet med skolhaveridebatten

(Sammanslagning av inlägg hämtade från FB)

Skolhaveriet är som jag ser det ett svenskt rakt igenom självskapat kulturellt fenomen. Det är en sorts ”den svenska modellen” modifierad till avsevärd dysfunktion.

Att gå igenom hela skolfrågan är inte görbart i ett inlägg. Gör därför nedslag och utgår från var vi är.

Tillsätt en haverikommission om skolsystemhaveriet

(Artikeln överförd från min tidslinje på Facebook)

Skoldebatten efter PISA rasar för fullt. Den politiska smutskastningen når oanade höjder. Väljarna lämnas som vanligt utan att kunna begripa vad som har hänt.

Det är nu nödvändigt med en fristående, helst med delvis utländsk inblandning, haverikommission som granskar haveriet inom utbildningssystemet ur en rad aspekter. Fördelen med haverikommissioner är att de inte är till för att utdela skuld utan enbart till för att leda till ökad kunskap i syfte att undvika samma eller ett liknande haveri.