(Artikeln överförd från min tidslinje på Facebook)
Skoldebatten efter PISA rasar för fullt. Den politiska smutskastningen når oanade höjder. Väljarna lämnas som vanligt utan att kunna begripa vad som har hänt.
Det är nu nödvändigt med en fristående, helst med delvis utländsk inblandning, haverikommission som granskar haveriet inom utbildningssystemet ur en rad aspekter. Fördelen med haverikommissioner är att de inte är till för att utdela skuld utan enbart till för att leda till ökad kunskap i syfte att undvika samma eller ett liknande haveri.
Haverikommissionen formulerar saken lysande på följande sätt.
”En haveriutredning syftar till att ge svar på främst tre frågor: Vad hände? Varför hände det? Vad kan göras för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, eller för att minska konsekvenserna om den gör det?”
Mitt förslag är att arbetet bör ta sin början med grundskolans införande och gå vidare till aktuell nutid. Domäner att studera är åtminstone:
- framförda önskemål och visioner, deras förändring över tid och uppnådda resultat,
- skol- och utbildningssystempåverkande intern partipolitik och förändringar över tid,
- skol- och utbildningssystempåverkande systempolitik (riksdag, landsting, kommuner) och förändringar över tid,
- skol- och utbildningssystempåverkande politisk styrning av skolan och hur det ledde till ständig försämring
- skol- och utbildningssystempåverkande budskap till väljarna och förändringar över tid,
- lärarutbildningen, dess förändring över tid och dess relation till den ständiga försämringen
- lärarfackens agerande över tid och eventuella relationer till den ständiga försämringen
- skol- och utbildningssystempåverkande akademisk forskning över tid och eventuella relationer till den ständiga försämringen (inte minst den pedagogiska forskningen men också annan relaterad humanistisk och naturvetenskaplig forskning)
- den offentliga debatten om skolan och utbildningssystemet.
- skol- och utbildningspåverkande samhällsfaktorer över tid och eventuella relationer till den ständiga försämringen.
Samt de slutsatsdragande lärdomarna.
Görs det här rätt, når vi en högre nivå av gemensam kunskap om begränsningar, faror och fördelar med olika former demokratiskt självstyrelse i systemmässigt mycket komplexa frågor.
Skolan är ett exempel där alla ville ständig förbättring och där det som gemensamt uträttades ledde till ständig försämring. Allt eftersom samhällets komplexitet ökar, ökar risken för liknande haverier inom andra samhällsområden. En oberoende haveriutredning utförd av människor som inte var delaktiga i haveriet borde kunna dra välgörande lärdomar för Sveriges framtida demokratiska självstyrning.
Danny Kohn 